ka soldaterna som ofta iscensatte fångars flyktförsök, för att genom sina dödande kulor erhålla tre dagars permission.
Soldater kunde t ex slita mössan av en fånge och kasta den mot det elektrifierade taggtrådsstängslet och beordra fången att hämta tillbaka den. Om fången närmade sig taggtråden klassades det som flyktförsök och man fick man skjuta, och om fången inte lydde slogs han ihjäl med batong.
Det här är en verklig berättelse om en systematisk och sällan uppmärksammad förföljelse. Det enda brott Josef, och alla de tusentals homosexuella i lägren begått: de ville älska och bli älskade av fel personer.
Uppsättningen varvar musik och koreografi med tydliga paralleller till dagens samhälle. Mattias Brunn, Daniel Åkerström-Steen och Mårten Andersson har turnerat med pjäsen No Tears for Queers i Sverige. Då satte man strålkastarljuset på manlighet och maktstruktur, precis som i deras kritikerrosade Riksteaterproduktion Järnnatt. I den här uppsättningen fördjupas samarbetet tillsammans med dansaren och koreografen Marcus Baldemar. I Männen med rosa triangel möter vi normernas och utanförskapets mörkaste mekanismer.
Föreställningen är baserad på boken Männen med rosa triangel av Heinz Heger.
I samarbete med RFSL och med stöd av Konstnärsnämnden. Med programverksamhet i södra Sverige tillsammans med Forum för Levande historia.